2018 rullar mot sitt slut och 2019 tar strax sin början. Här kommer en liten sammanfattning och lite förväntningar!

Konsertåret 2018 är nu över och jag tänker tillbaka på alla fantastiska konserter jag fått fotografera. Det var en lugn start helt utan konserter i Januari, men 2:a februari var det äntligen dags att få fotografera på ett av mina favoritplatser och ett av dom mest ösiga, energifylllda band jag känner till, norska Honningbarna, som alltid ger en jäkla mersmak. Sen rullade det på bra, Where´s The Music? i Norrköping bjöd som vanligt på en fantastisk line-up, mest minnesvärda konserten som även då var en helt ny upptäckt för mig, Shirin, gav en sån jäkla wow-upplevelse så man vart helt tagen av den fantastiska rösten, scennärvaron och hur samspelt bandet var på den lilla scenen inne på Lagerqvist i Norrköping. Därefter har jag haft förmånen att se henne två gånger till, på Hotell Hulingen i Hultsfred och Oskarshamnsfesten. Under Where´s The Music? fick jag även se fantastiska Priest, Lizette Lizette och Tilde för första gången. Alla dom akterna är riktiga wow-upplevelser som jag tänker tillbaka på med ett leende och hoppas få se och fotografera snart igen. Where´s The Music? har varit en fantastisk plattform att hitta nya artister på under 4 år och varje år har jag funnit nya fantastiska band, men under året nåddes vi av den tråkiga nya att festivalen läggs ner. Jag vet att det finns andra spännande festivaler för upcoming band, som Rookiefestivalen i Hultsfred, Live at Heart och säkert fler, men varje festival som lägger ner tycker jag är sorgligt.

I mars var jag och kollade Punkhelg i Hultan där jag fick se legendariska T.V Smith, helt magisk hur en enda person med gitarr kan förmedla så mycket energi och känsla, jag fick även återse härliga punkarna i Trubbel från Göteborg, ett band man alltid blir glad och genomsvettig av att se. KSM3 var även det en fantastisk upplevelse, men mest minnesvärda och oväntade, (trots att jag lyssnat på albumet flitigt) var Världen Brinner, vilken jävla käftsmäll, så bra!!! Energin från Hotell Hulingens lilla scen och gensvaret från publiken var ren jäkla magi. Punkhelgen i Hultan är alltid skoj och något jag direkt längtar till, efter festivalen avslutats.

Hotell Hulingen är en sån där fantastisk oas för musikdyrkare, som alltid bjuder på massa bra musik, under 2018 var jag där alldeles för lite, förutom Punkhelgen så passade jag även på att se en efterlängtad konsert med bästa Linda Sundblad som bjöd på en väldigt bra och mer avskalad konsert än jag förväntat mig, men så jäkla bra! Även Torsson och Jakob Hellman gjorde minnesvärda konserter, så under 2019 hoppas jag kunna vara i Hultsfred mer än jag varit under 2018.

Jag fick även fotografera en av mina tonårsidoler Bryan Adams i Globen och på kort tid fick jag även se 30 Seconds to Mars och Imagine Dragons i Stockholm.

När sommaren kommit igång så plåtar jag en hel del på Gröna Lund, kunde gärna ha varit där fler gånger, men man kan tyvärr inte alltid vara på så många konserter som man hoppats på, men konserterna med Prophets of Rage, 30 Seconds To Mars, Säkert och Molly Sandén mfl är som alltid helt fantastiskt bra och sommarkonserterna på Gröna Lund är alltid efterlängtade, året på Gröna Lund avslutade med en konsert med bästa Teddybears.

Det blev även en hel del fotograferande i Kalmar län, med Öland Roots som alltid bjuder på en av dom vackraste festivalområdena som jag varit på och som alltid har en bra blandning av svenska och internationella Reggae och Dancehall artister, på scener inne i skogen i Öländska Sandbergen. Något som var helt nytt på Öland var In Flames och Live Nations mäktiga line-up, med band som Refused, Graveyard mfl på hårdrocksfestivalen Borgholm Brinner som utspelades inne i Borgholm slottsruin. Den kombinationen av musik och miljö var nästan för bra för att kunna beskrivas i ord, dessutom var allt proffsigt anordnat, trots att det var första året.

Sen fick vi som tidigare år fantastiska konserter under Latitud 57 i Oskarshamn, Kalmar stadsfest och nytt för i år var gratisevenemanget Oskarshamnsfesten, där jag återigen fick se Shirin, men även Vånna Inget, I Am Karate, Adee och många mer fantastisk konserter som jag tycker borde lockat fler besökare. En riktigt wow-upplevelse var även att få se Docenterna på Badholmen i Oskarshamn, det var väldigt oväntat och en fantastisk plats för konserter som jag hoppas kan bli fler i framtiden.

I slutet av sommaren var det som vanligt dags för Popaganda på Eriksdalsbadet i Stockholm. En bra och lättillgänglig plats som varje år bjuder på otroliga konserter och på något vis sätter punkt för festivalsommaren. I år var det som vanligt mycket bra konserter, men mest minnesvärda var helt klart Pale Waves, Jenny Wilson, Hanna Järver, Linnea Henriksson (tappat räkningen på hur många gånger jag sett Linnea Henriksson, men varje gång är det en wow-upplevelse) och skoj att äntligen få se Caesars live.

När hösten kom igång blev det lite lugnare för mig, men jag fick efter många års väntan och längtan, inklusive en inställd och framflyttad konsert i somras, se Texas!!! Ett sånt där band som alltid funnits med mig och som jag länge drömt om att få se live och i september var det äntligen dags att se och fotografera Sharleen Spiteri och resten av bandet på ett fullsatt Nalen. Jag fick under samma månad även se och plåta Tobias Bernstrup på Debaser Strand.

Mitt konsertår slutade med Jill Johnsons föreställning – Welcome to Christmas Island i Kalmarsalen.

2018 var ett otroligt bra konsertår, både vad det gäller nya upptäckter och gamla favoriter. När jag blickar tillbaka är det helt galet så många konserter jag fått uppleva, och ändå vet jag att jag missat massor i den här texten, som jag kommer reta ihjäl mig på att jag glömt nämna.

Under 2019 ser det ännu en gång ut att bli massor av otroliga konserter och årets första veckor börjar lugnt, men mot slutet av januari så blir det intensivt med två av mina absoluta favoritband, VNV Nation besöker Kalmar, Stockholm och Göteborg och jag hoppas kunna vara på plats i Kalmar och Stockholm. På lördagen är det dags för IAMX, så om allt blir som jag tänkt mig blir det tre dagar med konsertmagi. Sen rullar det på med Henric De La Cour, Yelle, Dave Matthew Band, David Gray, Maia Hirasawa, Cher, P!nk, Rufus Wainwright, och många, många fler, där jag helt enkelt får se vilka jag kommer få möjlighet att se och fotografera. Men 2019 visar tidigt att det blir ett spännande konsertår och då har jag egentligen inte hunnit titta så mycket på festivaler än, men misstänker att även dom kommer bli fantastiskt bra.

Lotta om 2019: Det jag ser mest fram emot inför 2019 är helt klart You Me at Six i januari på Fryshuset, Twenty One Pilots i Februari och sommaren bjuder på så väl Bon Jovi, Sting, Stone Temple Pilots och inte att förglömma: Lollapalooza i Stockholm med Foo Fighters, The 1979, The Hives, Halestorm. Jag har även förhoppningar på massa andra festivaler men de flesta har inte släppt så mycket akter än så det är mycket godis kvar att plocka. Även om jag kommer sakna Where´s The Music? till exempel.