Europe besökte Lisebergshallen, och för ett ögonblick var nog de flesta av oss tillbaka på ett disko i mellan eller högstadiet. Med sig hade de Blues Pills.
Såeeee… jag har ju något av en ritual när jag är på väg till musikplåtningar. Jag blåser på med sagda artist i lurarna. All in från det att jag hänger på mig stridsselen tills det är dags. Dubbelkolla så kameran har rätt inställningsbank (Bank D: Let there be rock!), är snabblåsen på väskorna öppnade. Var finns kablar, pyro, Security. Jag erkänner, nånstans där zonar jag ut från den här världen lite. För det är dags att dansa den enda dans jag kan.. och dessutom en dans där alla parter för.
Men enuff mumbo.. jag ville orera lite extra kring kvällens artister.. för ikväll är det dags för Europe. För oss som är födda nånstans mitten av sjuttiotalet så är det lite helig mark, för oavsett om du var syntare, eller hårdrockare så var det ändå så att Europe var Europe. Strunt i att jag redan vet att jag inte kommer att toppa den där bilden som jag tog 2008(?), trots att den togs på 200 meters avstånd med en kamera som.. alltså.. jag tror att batterigreppet till min nuvarande kostar mer än hela den kameran. Det spelar ingen roll.
Kom igen, vem i min generation kan inte räcka upp handen och säga att ni inte haft några ångestfyllda ögonblick till Carrie? Sannolikt med svettiga händer och tankar som ”Vill han/hon?” ”Ska jag?” ”Vilka ser?” ”GuudsåpiiinigttittapåDEMdå!”
Jag har haft dem. Det har du också. Du med. Även du. Jag ser dig allt där borta i hörnet!
Satan… jag hatade de där mellanstadiediskorna… på riktigt. Av så många anledningar…
Men det spelar ingen roll ikväll. Ikväll bjuder Joey och grabbarna upp till dans. En balett. De någon meter över oss andra. Men det är lugnt… ikväll är vi alla tonåringar igen… och alla får föra i den enda dans jag kan.
Artist: Europe
Datum: 2017-12-07
Plats: Lisebergshallen
Ort: Göteborg
