Det blev en hjärtevarm kväll då publiken på Norrehus i Klippan på torsdagskvällen omslöts av Gabriel Kelleys varma röst, gitarr- och munspel.

Han kom ensam till Norrehus, utan band. Jag hade verkligen sett fram emot att se honom med band, men när han väl satt där på scen, så förstod jag att han inte behöver något band bakom sig, för det blev verkligen en kväll att bära med sig.

Gabriel Kelley gjorde sig känd för den svenska publiken genom sin medverkan i Jills Veranda och har nu turnerat flitigt i Sverige. Det har han i och för sig gjort tidigare också, och bandet till Sverige knöts redan när han som 16-åring kom till Lerum som utbytesstudent. Så ja, han kan prata svenska också och han gör det riktigt bra, även om han gör det något motvilligt.

Vi får en underbar kväll med både roligt och personligt mellansnack. En man med humor och mänsklighet. Reflektioner, på engelska blandat med svenska över svenska företeelser som t ex vårt disciplinerade sätt att klappa i takt inför extranummer och han lyckas också få publiken att sjunga riktigt vackert. Jag är glad att denne man, som varit låtskrivare åt bl a Faith Hill, Tim McGraw och Kings of Leon nu har en karriär som artist i eget namn, för hans röst och hans musik förtjänar att höras.

Gabriel Kelley berättar också om låtskrivarprocessen när han nu skrivit material åt Jill Johnson och ger oss ett smakprov. Norrehus ene ägare Lars tindrar och ler lyckligt. Vi har liksom ett rejält stort Jill-fan där (Nu outar jag dig Lars, men det gör du rätt bra själv också!)

Jag måste nämna två covers som framförs under kvällen, dels Bruce Springsteens Atlantic City, men för min egen del framför allt Jackson Brownes These Days. Jag älskar den låten och har alltid gjort, och att få höra den live just den här kvällen fick ögonen att tåras.

Ljudmästaren Micke Gustavsson hade kanske inte fullt upp ikväll, med bara en man med gitarr och munspel på scen, men ljudet var varmt som ett fluffigt duntäcke, I like! Köksmästarna Hasse och Matte skapade god mat och Norrehusgänget i övrigt och publiken skapade gemensamt en varm kväll att minnas.

Det blir inte mycket bättre än så.