Västerbron är: Stellan (bas), Patrik (gitarr), Anton (trummor), Viktor (gitarr) och Peter (sång)
Västerbron letade sig in som ett av mina nya favoritband på årets upplaga av This is Hultsfred. De håller just nu på att jobba på en ny skiva och passar ikväll på att testa lite nytt material inför publik. Jag fick möjligheten att ta ett litet snack med de här glada killarna före spelningen på Cantina Real.
Alla bandmedlemmarna har tidigare spelat ihop i olika konstallationer och projekt men det var när Peter och Patrik skulle starta ett ”okomplicerat tre ackords punk band” för att få spela på Punkbåten som bitarna började falla på plats. Men det blev inte ett punkband eller någon Punkbåt, det blev ”pop med ambitioner”. Sedan tillkom Anton och Viktor och allt satte sig med den här konstalltionen, allt funkade. Något år senare tillkom Stellan på bas som tidigare hållits av Peter.
Det finns många teorier bakom bandnamnet Västerbron, allt från att det har med något sucidialt att göra, en Broder Daniel eller Laakso/Krunegård flirt. Samtliga av dessa teorier dementeras av bandet, istället var det att under funderingarna på namnet som man var lite inne på West Bridge och då kom det sig naturligt att Peter nämnde Västerbron, då han cyklade över den dagligen under den perioden. Sagt och gjort och sedan dess omges namnet av mängder av efterkonstruktioner kring symbolismen runt bron med både kärlek (det hänger kärleks/förlovningslås på bron), död och här senast kan det symboliseras med flyktingströmmarna som går över bron mot väst.
Just nu håller de på att förbereder sig för att gå in i studion. Det repar in låtarna ordentligt så de blir riktigt tajta och går sedan in i studion, tar en ögonblicksbild och spelar in allt live på en gång. ”Det blir billigast och roligast så … Om man repat ordentligt, annars blir det dyrt, dåligt och oskönt.”. Senaste inspelningen (Död för mig) spelades in ett instrument i taget medan förra plattan Idiotologi även den spelades in live på bara två helger.
Framtiden är planerad minst ett år framöver, i oktober går de in i studion, de har en del ströspelningar i höst och hoppas släppa en singel efter jul och sedan siktar det på många sommarspelningar och så många festivaler som möjligt. Annars är planen att fortsätta ha roligt tillsammans. De väljer samarbetspartners efter “vilka får Västerbron roligast med” och ”vill man inte dricka öl med sina samarbetspartners så ska man inte samarbeta med dem heller”. Här någonstans spårar det hela ur med prat om huruvida man skulle ta en öl med Göran Hägglund, Bush och/eller Assad.
Ikväll spelar de på Cantina Real (som för övrigt har fantastisk mat till rimliga priser), det är för dem hemmaplan på riktigt. De kommer testa lite nya låtar och ha många vänner på plats som ger både snälla och ärliga reaktioner. De kommer även fram till att dom borde göra det här varje september som en kickoff. ”När vi är 67 har de byggt en stor arena utanför…” tänker dom vidare. Jag tycker det låter rimligt! Men en sak i taget; närmast här efter supportar de bob hund 13 november på The Tivoli i Helsingborg.
Men nu, över till kvällens huvudattraktion:
Så till den stora huvudfrågan: Hur var nya materialet? Det var fantastiskt, jag har ingen aning om vad låtarna vi fick höra egentligen heter men gissningsvis typ: ”Allt jag ville säga var allt jag inte sagt”, ”Problem”, ”Jag trodde jag var kär” med flera å jag kan meddela att det lät riktigt bra. Det går lite i samma anda som ”Död för mig” och i alla fall jag ser väldigt mycket fram emot nya plattan och hoppas få fler möjligheter att se dem under hösten och 2016.
Huvudband: Västerbron
Support: Night Terror
Datum: 19 september 2015
Plats: Cantina Real
Ort: Stockholm
Publik: I princip fullt
Först ut ikväll var Night Terror. Ett punkrockband från Stockholm som verkligen levererar. Jag skulle gärna se dem på en aaaaaningen större arena, så alla faktiskt får plats på scenen om de vill, även om jag uppskattar att sångerskan Pink Punk tar plats i publikhavet, något som ger en fantastisk publikkontakt.