Musikundret som är engelskmannen Ed Sheeran har besökt Stockholm igen. Han hade släppt sina två första plattor innan han fyllt 17 år, men det är de senaste två åren som det verkligen tagit fart för honom. Den här spelningen skulle från början vara på Fryshusets Arenan, men efter stort biljett-tryck så flyttades den till Globen. Så från en maxkapacitet på ca 4000 personer så sålde de över 13 500 biljetterna slut.

Han inleder efter första låten med att göra klart att vi alla ska ha sjungit oss hesa innan vi går härifrån. Ed Sheeran står hela konserten ensam på scenen och är bara kompad av sina effektpedaler där han spelar in ljud och loopar dem. Med dessa verktyg bygger han stora arrangemang. Musiken är väldigt varierad, från lugna låtar till mycket upptempo och dansvänligt. Han får visuell hjälp av ett antal stora skärmar bakom honom som gör att det aldrig blir tråkigt att titta på trots att det vi ser på scenen är ”Kille med gitarrr”.

Hela publiken är med från första tonen, de kan låtarna och sittplatserna förvandlas snabbt till ståplatser. Det är så galet mäktigt, hela Globen vinkar, tänder mobiler och sjunger samtidigt. På låten ”Give Me Love” förvandlar han Globen till en gigantisk kör. Andra låtar vi får höra är ”Bloodstream”, ”Thinking Out Loud” och ”Tenerife Sea” från senaste plattan. Vi får även höra lite äldre låtar som ”The A Team” från förra plattan och många fler. Ett fantastiskt exempel är låten ”I See Fire” när han börjar med ett litet intro, så hela publiken förstår vilken låt det är och skriker rakt ut. Sedan börjar han spela in små takter och och effekter som han loopar, det tar lite tid, men det gör inget. Vi får höra låten växa fram och den går från några ackord till något som låter mer som ett orkester arrangemang. När han efter lite mer än en och en halv timme lämnar scenen är det till låten ”Sing” och hela publiken sjunger och dansar.

Det som förvånade mig lite var ”flickidolsfaktorn”, när han kom på scenen igen för extranummer så utbröt Globen i ett sånt gällt tjut att det lätt tangerar Justin Bieber. Ed Sheeran har en fantastisk kontakt med publiken och står verkligen för underhållning, även om man får intrycket av att han är lite blyg. Han lyckas med konststycket att få Globen att kännas som en liten, intim lokal, det är en helt fantastisk kväll som är både mäktigt och magisk.