Det här är det jag älskar mest med festivaler. Man får en liten lucka och trillar in i något tält, å blir fullkomligen urblåst!

Savages är ett fantastiskt band med underbar närvaro och energi. Det går fort och jag tror dom är ganska arga på något. Helt egensinnigt, unikt och samtliga medlemmar i bandet har en riktig personligt på scenen och når ut till publiken. Alla fyra bidrar med något sjukt viktigt och sammansättningen blir så mycket mer än summan av sina delar. Det är mycket mer än punk, mer nyanser, skiftningar och taktbyten.

Det finns en fantastisk spelglädje och jag tror trummisen har ätit duracellkaniner till frukost. Med låtar som ”fuckers” där mycket av texten går ut på ”don’t let the fuckers get you down” så blir det en slags arg pepp som lätt kommer att hamna i min spellista.

Efter lite efterforskningar så får jag reda på att bandet är från London men sångerskan Jenny Beth är från Frankrike och faller under kategorin postpunk.

Fantastiskt!