Skottska Biffy Clyro är i stan igen. Jag har sett dem otaliga gånger tidigare och jag vet redan innan att det kommer bli magiskt.

Precis innan bandet går på spelas ”we are family” och det är så passande på något sätt. Biffy fans känns som en enda stor familj, man har så mycket gemensamt. Som att få personer har hört talas om ens favoritband som säljer ut arenor i England och kommer till Sverige 3-4 gånger om året. Biffy fansen hör även ofta till den kategorin fans som är lite mer fanatiska, väldigt få är där av en slump och allsången är ett faktum genom hela.

Vi får höra relativt självklara, lite äldre låtar som ”Mountains”, ”Captain”, ”God and Satan” och ”Many of Horror”. Vi får även mängder av låtar från senaste plattan som ”Stinging Belle”, Black Chandeleir”, ”Biblical” och ”Spanish Radio” och även inte helt vanliga ”woo woo”. Att hela publiken kan texterna till alla låtarna från nya plattan måste ju vara ett ruggigt bra betyg.

Vi får höra en akustisk version av ”The Rain”, en låt från ”Black Chandelier”-EP:n, med andra ord väldigt långt ner i de mörkare regionerna av visarkivet. Vi får alltså en fantastisk mix av nytt, gammalt, välkänt och okänt.

Var det någe bra då? Magi hela vägen, de spelar med en fantastisk intensitet och uppriktig glädje över att vara här och att så många tar emot dem så väl.

Jag kan nu än en gång dö lycklig och ser redan fram emot mot nästa gång.