Det var första gången som vi besökte Live at Heart festivalen i Örebro, men jag hoppas verkligen att det inte blir sista. Under festivalen har man marknadsfört sig som ”Örebro – Live music capital of Scandinavia” och under den här festivalen var det onekligen det. Runt 170 bokade artister som gör ca 300 spelningar på 21 scener, det mäktiga siffror i alla festivalsammanhang i Sverige.

Många av scenerna var väldigt små, de var inrymda på caféer, restauranger, och barer. Ofta med befintligt ljus som det enda scenljuset. Det fanns även lite större scener som i Scandic Grands garage och St Nicolai kyrkan. De två sista vill jag utnämna till de absolut bästa scenerna. Då tillför omgivningen väldigt mycket, om det sen är för att det passar till eller kontrasterar mot musiken, det beror på det aktuella bandet som spelar.

Man har även sagt att vi ska slippa det traditionella festivallivet med bajjamajjor och lera, något vi onekligen gjort. Sunkiga Langos har bytts ut mot hela restaurangutbudet som finns i centrala Örebro och det är inte litet vill jag lova. Jag kan tillexempel rekommendera den italienska restaurangen A-Mano där vi spenderade tio gånger pengarna från vad en Langos kostar men fick en ovärderlig kulinarisk upplevelse.

Det vi båda har imponerats av är många av bandens förmåga att ge allt även om det varit lite publik. Speciellt på fredagen var det ganska tomt i lokalerna medan lördagen var det betydligt fler besökare på festivalen. Att som Lctrisc dansa skiten ur tapasrestaurangen och få även pensionärerna att dansa, det är en bedrift. Eller att som Seventribe ge allt fast de enda som ”röjde” framför scenen var två överförfriskade herrar som mest ville prata och kramas. En stor eloge till alla banden som har gjort väldigt bra i från sig.

Festivalen är som sagt enorm, vi har inte ens lyckats täcka 10% av akterna fast vi varit två och sprungit runt så mycket vi bara kunnat. Om ni tycker att det är övervägande positiva recensioner så stämmer det, för de tillfällena där bandet kanske inte riktigt har levererat det man hoppades så har vi valt att gå vidare och leta efter de där riktiga guldkornen istället. Vi har valt att fokusera på de banden som föll oss mest i smaken som vi tror lite extra mycket på.

Bäst har varit Lctrisc och jag själv skulle nog säga Frantic Sunday och Happy Hippo Family som avslutade igår med dans på frukostborden på Scandic Grand.

Vi hoppas som sagt komma tillbaka nästa år, för på den här festivalen bokstavligen frodas stora, fantastiska artister som bara inte blivit kända än.

Att gå på festival är ett fantastiskt sätt att hitta nya favoritband. Är du nyfiken på banden på Live at Heart? Här finns en Spotify lista med de allra flesta banden som spelade.